Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan orsaka allvarlig sjukdom och komplikationer som till exempel lung- och hjärninflammation och orsakar ett dödsfall per 1-5 000 insjuknade. Idag vaccineras de allra flesta barn två gånger med ett vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. Äldre personer har ett naturligt skydd mot dessa sjukdomar då de hade sjukdomarna som barn. Personer födda mellan 1960 och 1980 (cirka) är inte säkert skyddade då de i många fall varken haft sjukdomen eller fått två doser vaccin. Detta gäller också flyktingar och andra som inte har vaccinerats på grund av krig, konflikt och andra skäl. Det är viktigt att så många som möjligt är vaccinerade för att sjukdom inte ska uppstå i befolkningen. Man kan undersöka om man har skydd mot mässling, röda hund och påssjuka med ett enkelt blodprov.
De vanligaste biverkningarna av vaccinationen är rodnad och smärta på injektionsstället samt feber. Ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. Enstaka personer kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar.
Det så kallade MPR-vaccinet som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund är ett levande, försvagat virus som inte orsakar sjukdom hos patienter med ett normalt immunologiskt försvar. Om man har ett nedsatt immunförsvar ska man inte vaccineras med detta vaccin.
Influensa är en virussjukdom som ger feber, hosta och ont i kroppen. Smittsamheten är mycket stor och en del personer som smittas kan bli svårt sjuka.
Influensavirus förändras hela tiden. Därför kan man drabbas av influensa många gånger under livet och det innebär också att man måste vaccinera sig varje år för att få skydd mot sjukdomen.
De personer som har ökad risk att få svår sjukdom eller avlida om de får influensa bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år. Den som inte hör till en riskgrupp men vill undvika att få säsongsinfluensa, kan också vaccinera sig. Man bör vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Det tar en till två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet och effekten varar ungefär nio månader.
Följande grupper rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa (enligt Folkhälsomyndigheten):
- personer över 65 års ålder
- gravida efter graviditetsvecka 16
- vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd- kronisk hjärtsjukdom:
– -kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
– – andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder).
– – kronisk lever- eller njursvikt
– – diabetes mellitus
– – tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
Vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Detta gäller främst äggallergi. Man bör inte vaccineras om man har en pågående infektion eller inflammation eller äter stora doser av inflammationshämmande medel eftersom vaccinet då har sämre effekt.
Allvarliga reaktioner vid vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. Vaccinet kan ibland orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar.
Fredrik Elgh
Professor/överläkare
Klinisk mikrobiologi
Umeå universitet & Norrlands universitetssjukhus
Läs mer här:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/massling-passjuka-och-roda-hund/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/influensa/